INKONVERGENS

Jag börjar tro att jag inte bara är ätstörd utan störd. typ add, adhd, bipolär eller ngt sånt. Jag känner mig så himla olika från dag till dag, kan vara så jävla deprimerad så jag bara gråter konstant en hel kväll. sen nästa dag känner jag mig fylld av energi, kan träna hur mkt som helst och inte äta någonting, sen nästa dag är det inte alls så. Någon som känner igen sig? jag vet inte hur man ska göra om man misstänker att man har någon psykisk sjukdom. det är ju jättepinsamt att ta kontakt med vården? plus att då skriver de väl i något jävla register att man är ett nutcase och sen får man inga jobb.

Min livssituation är så himla kaotisk....jag märker hur jag upprepar dåliga mönster hela tiden, sabbar för mig själv. vissa dagar känns det som jag har social fobi...jag väljer kläder i 2 timmar på morgonen och ser ett monster i spegeln. sen nästa dag kan jag känna mig skitsnygg, smal, etc. men de går upp o ner hela tiden...så himla jobbigt!! Vill bara vara GLAD OCH NORMAL. Jag ser på alla andra i min ålder som lyckas med sin karriär, och verkar så himla lyckliga. är alla det eller är det bara ett skal precis som det skalet jag visar upp utåt för folk?

Folk ser mig nog som en glad, sprallig tjej men här inne är jag så himla ledsen. det går inte en dag utan melankoli, djupa känslor av meningslöshet.

Dagens matintag kan vi nu roa oss med jag ska sluta tjata om alla mina problem jämt.

Det mesta jag ätit på ett bra tag. Men är väl bra för att inte försätta kroppen i svältläge, eller nåt.

Har känt mig hyffsat smal idag. ryggraden börjar kännas mer och mer. bra det.